.

Fyfan vad coolt alltså! Haha. En kille som sjunger 22 olika themesongs till TV-serier på sju minuter. "Båda" killarna är en och samma kille, fast han har klippt ihop två videoklipp så det ser ut som två dudes.

Snodde den från Fokis blogg. Grymt! Haha.

Hallåååååååååå.

Känns som att jag är lite uttråkad med tanke på att det här är mitt tredje blogginlägg bara ikväll. Haha.

Klockan är tjugo i tio, för lite mer än en timme sedan sa Julia "jag är trött, får jag sova?" haha snuttan. Så hon borstade tänderna och gick och la sig i mamma och Olivers säng.

För cirka tio minuter sedan hörde jag hur hon började gnälla lite och stod vid dörren. Så jag frågade "ska vi kissa lite?" för jag glömde att tjata på att hon skulle kissa innan hon gick och la sig, så att det inte händer en olycka i sängen. Anyhow, så sa jag att hon skulle kissa. Då började hon gå mot vardagsrummet. Jag ba vart ska du? Så ledde jag henne till toan, hon satte sig på toastolen och sov. Då först fattade jag att hon gick i sömnen, så det var bara upp med trosorna och leda henne till sängen. Hon brukar gå i sömnen ganska ofta, jag tycker att det är sååååå obehagligt. Samma sak med folk som pratar i sömnen.

Igår hade jag dessutom världens mest creepy dröm. Jag drömde att jag och Mikaela skulle åka till London igen. Så var det samma scenario som när vi var där sist. Men då var det en man på flygplatsen i London som sa att han var en vän till Colin och att Colin skulle bli lite sen så att vi skulle följa med hem till honom och vänta på honom. Så kommer vi hem till honom, och möts av en stoooooooooor bassäng när man kom innanför dörren, typ som en simhall. Fast då var vi helt plötsligt många fler, inte bara jag och Mikaela utan massa andra vänner också. Vi hoppar ner i poolen, och när man hamnar under ytan ser man hur det ligger massa döda kroppar på botten. Vi alla hoppar upp och skriker och simmar till andra sidan bassängen. Och det huset vi var i var jättestort, och halva huset, eller iallafall den delen vi var i då, var fullt med en sorts gas. Som jag inte minns namnet på nu, men igår morse kom jag ihåg det klart och tydligt. Så vi går in i ett litet rum, i gasdelen, med en av männen som är med och kidnappar oss. En av tjejerna jag var med kör en sax rakt i ryggen på honom, så att han faller ihop på bordet framför. Alla blir jättehöga av gasen och jag höll för näsan och sa åt alla att gå ut därifrån. Alla vi har fått ett varsitt rum, som en båthytt typ. Med säng och toalett. Så ska vi gå och leta upp ett par, som var i sällskap med alla oss. Men vi kan inte hitta dom någonstans. Så jag och några andra går in i köket och jag sätter mig vid bordet och säger "jag vet att det här är en film, men jag vill att den ska ta slut snart för jag mår så jävla dåligt". Som att jag visste att det var en dröm eller något. Sedan ställer jag mig vid köksfönstret och ser en stor äng, på andra sidan ängen är det ett stort hus, och på verandan sitter det en kvinna och röker. Jag vinkar och skriver SOS och HJÄLP i luften, hon tittar på mig och hånskrattar. Vi fick aldrig veta varför dom kidnappade oss, om dom hade tänkt döda oss eller släppa ut oss senare. Sedan iallafall, på något sätt lyckas jag och min man att rymma, och då är vi helt plötsligt i Sverige, en solig sommarmorgon. Vi sätter oss på bussen för att fly, och han hoppar av före mig. Och i Stäket hoppar jag av bussen, för att vänta på en ny buss typ. Då är min pappa på busshållplatsen och jag berättar för honom att vi måste åka därifrån. Så berättar jag att jag hade blivit kidnappad och att alla mina vänner var kvar i huset. Bussen kommer aldrig så jag försöker att ringa min mamma, slår alla siffror och när jag kommer till sista siffran blandas alla siffror ihop och blir till typ 7593 istället för hennes telefonnummer.

..Sedan vaknar jag. Jag drömmer väldigt sällan mardrömmar men när jag väl gör det kan jag inte sluta tänka på dom. Det är även dom drömmarna som är som tydligast och man minns mest när man vaknar.

När vi ändå är igång på helt creepy saker så tror jag på spöken så jävla hårt. Och jag är livrädd för dom. Igår berättade R om en spökupplevelse han har haft. Och medans han berättade det fick jag liksom kippa efter luft och började gråta, tårarna bara rann, men medans jag började skratta åt mig själv och hur löjlig jag är. Jag är så jävla rädd!!!!!!

Sjuk i huvudet kanske också, men det är inte relevant. Haha. Inte som att jag går runt och tänker på spöken 24/7, men när det väl kommer på tal klarar jag inte av det.

Tror ni på spöken och shit?

Idaaaaaaaaaaaaag (igår eftersom att klockan är fem över tolv) fick jag min andra kusin!! Min kära moster Maria och hennes Jim som fick sitt första barn. En liten pöjk!!!!!!!!!! Alltså måste Göteborg #3 detta år snart ske. Som vi har längtat, hehe. Kram och grattis på er!



Nyblivna modern och jag på nyår!